Träning & inlärning

Ridgebacken är inte avlad för hög samarbetsvilja, som exempelvis bruks- och vallhundsraser. Rasen är ursprungligen en jakt- och vakthund som skulle klara sig i i en miljö fylld av svåra yttre omständigheter, vilket krävde mycket självständighet då hundarna själva tvingades att bedöma olika situationer och handla därefter. En ridgeback kan dock med framgång tränas till tävlingslydnad och andra grenar som bygger på samarbete, det bevisar de många hundar som har meriterat sig. Att träna med en ridgeback är både roligt och givande, men ställer samtidigt höga krav på föraren.

Utan motivation kan man inte få en ridgeback att arbeta, och som andra självständiga raser kan de vara lite svårare att motivera. Som ägare/förare får man prova sig fram och utveckla de belöningar som hunden uppskattar - godis, leksaker, bus och beröm - så att hunden hela tiden känner att den uppnår något verkligen åtråvärt som ”lön för mödan”. En annan sak att tänka på är att ridgebacken ofta tröttnar fort på upprepning och därför bör man träna varierat och gärna mycket korta pass. Siktar man på tävling får man gradvis och långsamt höja hundens uthållighet att arbeta längre för sin belöning. En annan viktig faktor i träningen är samarbete. Om man inte kan göra träningen till ett samarbete mellan förare och hund kommer hunden att bli frusterad, samtidigt som man kan få den att helt tappa intresset.

Uppfostra valpen med tydlighet, konsekvens, tålamod och vänlighet. Lär den hur den ska uppföra sig i olika situationer för att vardagen ska fungera för er. Ridgebacken är en stor och stark hund, och inte sällan med stor jaktlust. Som valpar och unghundar är de ofta mycket livliga. För att ridgebacken ska få utlopp för sina behov rekommenderas att man ger den mental träning i form av olika uppgifter att lösa. Det finns många aktiviteter som passar för rasen, några exempel är spår, sök eller drag.

Svenska Kennelklubben

Agria Djurförsäkringar  Brit Care
Sponsor