Nedärvning

Som uppfödare eller ägare till en avelshane är den en fördel att ha grundläggande kunskap om hur egenskaper förs vidare från en generation till nästa och vilka särskilda hänsynstaganden som bör göras när man avlar inom en sluten population som alla hundraser är. Vissa egenskaper kan vara accepterade eller ibland t.o.m önskvärda hos en ras medan andra, som t.ex sjukdomar och hälsomässiga defekter, måste undvikas.

Här beskrivs de nedärvningsmönster som omfattas av de grundläggande lagarna inom klassisk mendelsk genetik.

Autosomal recessiv nedärvning

Vid en ”autosomal recessiv” nedärvning måste individen få arvsanlaget från båda sina föräldrar för att kunna utveckla egenskapen.

Egenskapen styrs av två genvarianter (alleler) som här benämns ”N” för den normala genvarianten och ”n” för den muterade. Vid denna typ av nedärvning är n-allelen recessiv, dvs vikande, gentemot N-allelen som är dominant. Detta innebär att en individ genetiskt kan vara antingen:

• Ej bärare / Wildtype (N/N)
  En individ som är ”Ej bärare” har två normala kopior av den aktuella genvarianten (N/N) och kan inte utveckla egenskapen. Individen kan inte nedärva anlaget till sina avkommor.
• Anlagsbärare / Heterozygot (N/n)
  En individ som är ”Bärare” har en normal (N) och en muterad (n) kopia av den aktuella genen och kan inte utveckla egenskapen (eftersom ”n” är recessiv). Individen kan nedärva anlaget till sina avkommor.
• Affekterad / Homozygot (n/n)
  En individ som är ”Affekterad” har två muterade kopior av den aktuella genen (n/n) och kan utveckla egenskapen. Individen kommer nedärva anlaget till samtliga sina avkommor.

Vid parning innebär det statistiskt att:

Korsningsschema, klicka på bilden för förstoring.

Autosomal dominant nedärvning

En ”autosomal dominant” nedärvning innebär att en individ endast behöver få anlaget från en av sina föräldrar för att kunna utveckla egenskapen.

Egenskapen styrs av två genvarianter (alleler) som här benämns ”n” för den normala genvarianten och ”N” för den muterade. Vid denna typ av nedärvning är N-allelen dominant, dvs övertagande, gentemot n-allelen. Det innebär att en individ genetiskt kan vara antingen:

• Ej bärare / Wildtype (n/n)
  En individ som är ”Normal” har två normala kopior av den aktuella genen (n/n) och kan inte utveckla egenskapen. Individen kan inte nedärva anlaget till sina avkommor.
• Affekterad / Heterozygot (N/n)
  En individ som är ”Affekterad heterozygot” har en normal (n) och en muterad (N) kopia av den aktuella genen och kan utveckla egenskapen (eftersom ”N” är dominant). Individen kan nedärva anlaget till sina avkommor.
• Affekterad / Homozygot (N/N)
  En individ som är ”Affekterad homozygot” har två muterade kopior av den aktuella genen (N/N) och kan utveckla egenskapen. Individen kommer nedärva anlaget till sina avkommor.

Vid parning innebär det statistiskt att:

Korsningsschema, klicka på bilden för förstoring.

X-bunden recessiv nedärvning

En ”x-bunden recessiv” nedärvning innebär att en individ får anlaget från x-kromosomen som är en av de könsbestämmande kromosomerna.

Anlaget styrs av två genvarianter (alleler) som här benämns ”X” för den normala genvarianten och ”X'” för den muterade. Vid denna typ av nedärvning är X'-allelen recessiv, dvs vikande, gentemot X-allelen. Det innebär att en hanhund, som får sin x-kromosom från mamman, genetiskt kan vara antingen Normal (XY) eller Affekterad (X'Y). En tik, som får en x-kromosom från mamman och en från pappan, kan vara Normal (XY), Bärare (X'X) eller Affekterad (X'X'). Att en tik är genetiskt affekterad är mindre sannolikt eftersom det kräver att tikens mamma är antingen bärare eller affekterad och att tikens pappa är affekterad.

• Ej bärare / Wildtype (hane XY eller tik XX)
  En individ som är ”Normal” har två normala kopior av den aktuella genen (hane XY och tik XX) och kan inte utveckla egenskapen. Hunden kan inte nedärva anlaget till sina avkommor.
• Bärare / Heterozygot (tik X'X)
  En tik som är ”Bärare” har en normal (X) och en muterad (X') kopia av den aktuella genen och kan inte utveckla egenskapen. Hunden kan nedärva anlaget till sina avkommor.
• Affekterad / Homozygot (hane X'Y eller tik X'X')
  En ”Affekterad” hanhund har en muterad kopia av den aktuella genen (X'Y) och en ”Affekterad” tik har två muterade kopior (X'X'). Båda kan utveckla egenskapen. Tiken kommer att nedärva anlaget till sina avkommor. Hanhunden kommer att nedärva anlaget till samtliga tikavkommor men kan inte nedärva anlaget till sina hanhundsavkommor.

Vid parning så innebär detta statistiskt att:

Korsningsschema, klicka på bilden för förstoring.

X-bunden dominant nedärvning

En ”x-bunden dominant” nedärvning innebär att en individ får anlaget från x-kromosomen som är en av de könsbestämmande kromosomerna.

Anlaget styrs av två genvarianter (alleler) som här benämns ”X” för den normala genvarianten och ”X'” för den muterade. Vid denna typ av nedärvning är X'-allelen dominant, dvs övertagande, gentemot X-allelen. Det innebär att en hanhund, som får sin x-kromosom från mamman, genetiskt kan vara antingen Normal (XY) eller Affekterad (X'Y). En tik, som får en x-kromosom från mamman och en från pappan, kan vara Normal (XY), Bärare (X'X) eller Affekterad (X'X').

• Ej bärare / Wildtype (hane XY eller tik XX)
  En individ som är ”Normal” har två normala kopior av den aktuella genen (hane XY och tik XX) och kan inte utveckla egenskapen. Hunden kan inte nedärva anlaget till sina avkommor.
• Affekterad / Heterozygot (tik X'X)
  En tik som är ”Affekterad heterozygot ” har en normal (X) och en muterad (X') kopia av den aktuella genen och kan utveckla egenskapen (eftersom ”n” är dominant). Hunden kan nedärva anlaget till sina avkommor.
• Affekterad / Homozygot (hane X'Y eller tik X'X')
  En ”Affekterad homozygot” hanhund har en muterad kopia av den aktuella genen (X'Y) och en ”Affekterad homozygot” tik har två muterade kopior (X'X'). Båda kan utveckla egenskapen. Tiken kommer att nedärva anlaget till sina avkommor. Hanhunden kommer att nedärva anlaget till samtliga tikavkommor men kan inte nedärva anlaget till sina hanhundsavkommor.

Vid parning så innebär detta statistiskt att:

Korsningsschema, klicka på bilden för förstoring.